Om man gillar min bok Edelcrantz förbindelser, bör man även gilla följande böcker:
…enligt LibraryThing häromdagen. Ganska bra, tycker jag! Boktipset.se har däremot en något mer excentrisk lista:
Men vem vet? Kanske är det just de böckerna jag inte vet att jag vill läsa…
Kommentarsfunktionen är tills vidare avstängd, på grund av en efter hand alltmer permanent semester från det interaktiva infernot!
Malte Persson: Underjorden
Dante Alighieri: Inferno (Oxford)
The Norton Shakespeare
Hugh Kenner: The Pound Era
Francis Ponge: Tallskogshäftet
Erik Beckman: Alla är vi stora romaner
Willy Kyrklund: Prosa
Willy Kyrklund: Prosa
4 kommentarer till "Boktipsalgoritmer":
Hm. Nu har jag för mig att LibraryThings "rekommendationer" inte riktigt är just det, utan att algoritmen talar om vilka andra verk som det är sannolikast att medlemmar med EF, och endast medlemmar med EF, har (hur det nu går till). Betygssystemet är inte med i bilden.
Min lista blir f.ö. något annorlunda:
1. Allt by Martina Lowden
2. Världens sista roman by Daniel Sjölin
3. Livet på den här planeten by Malte Persson
4. Den larmande hopens dal by Erik Andersson
5. I Gorans ögon by Stefan Lindberg
6. Översättarens anmärkningar by Erik Andersson
7. Drömfakulteten by Sara Stridsberg
8. Fly by Elise Karlsson
9. Maken by Gun-Britt Sundström
10. Bilder : Ordgränser ; Anima by Birgitta Trotzig
Johan Anglemark | 2009-05-19 kl 14:13 | #
På Bokus fick jag upp denna fullträff:
"Personer som läser Se ansiktet: 24 essäer om inkarnationens mysterium av Anders Piltz gillar även Män som hatar kvinnor."
Låter som en elakt skruvad kommentar till debatten om kristendomen och patriarkatet. Anders Piltz är f ö värd all respekt.
Magnus | 2009-05-19 kl 14:13 | #
Jag gillade deras Unsuggester bättre, även om den kräver lite större underlag, så det går tyvärr inte går att få fram motsatsen till din bok.
Numera blir dock Dan Brown motsats till i stort sett all bra litteratur. Dan Browns främsta motsats, å andra sidan, är tydligen Tusen platåer av Deleuze/Guattari. Så var det med den saken.
Rasmus | 2009-05-19 kl 14:13 | #
Ett befriande lugn råder i Edelcrantzboken. Har sällan läst något så föga tidstypiskt. Fjärran från sensationslystnad, ett helt annat ideal. Ändå ingen enkel heroisering.
När nu Bonniers drar ner på sin skönlitterära utgivning går det förhoppningsvis inte ut över bildning, stilistisk säkerhet, raffinerad psykologi.
Motsatsen? Snarare än Dan Brown den triviala relationsromanen.
S.P | 2009-05-19 kl 14:13 | #