Tryckeländet och ett praktiskt förslag om litteraturstöd
Fakta 1: Den svenska kronans senaste äventyr på valutamarknaden har fått den negativa konsekvensen att det blir dyrare att trycka böcker utomlands (vilket missgynnar småförlag som vill ha kvalitativt tryck) och billigare att trycka i Sverige (vilket gynnar stordriftstryckeriet Scandbook, känt för usel kvalitet på sina produkter).
Fakta 2: Förändringar av litteraturstödet har diskuterats. Kulturutredningen vill att hänsyn i framtiden inte ska tas bara till titlarnas kvalitet utan även till förlagens ekonomi. Nackdelarna med detta är bl a det skulle kunna få större förlag att ge ut mindre kvalitetslitteratur, vilket vore dåligt för litteraturen i stort. (Se argument här.) Nackdelen med dagens system är å andra sidan att en oproportionerligt stor del av pengarna går till stora förlag som går med stor vinst i vilket fall som helst. (Se argument här.)
Praktiskt förslag: Inför krav på tryckkvaliteten i litteraturstödet, så att bara trådbundna böcker kan komma ifråga. Det skulle i princip verka neutralt likadant gentemot stora som mot små förlag; men i praktiken ändå gynna fattiga småförlag som anser sig ha råd att trycka kvalitativt, snarare än rika storförlag som inte tycker att de har råd med det. (Plus att det vore en god sak i sig, förstås.)
12 kommentarer till "Tryckeländet och ett praktiskt förslag om litteraturstöd":
Utmärkt förslag!
P | 2009-03-16 kl 13:17 | #
Vore det inte vettigare, och effektivare, om Kulturrådets kvalitetskritieri kompletterades med en undantagsklausul: att bidrag ej ska utgå till böcker som redan gått med vinst. Det är, som jag ser det, inte fel att även de större förlagen får stöd för sin "smala" utgivning. Men det är en aning perverst att statligt stöd utgår till böcker av t ex P O Enquist. Tyvärr har de stora förlagen försuttit sin chans till självsanering. De borde inte, som nu, söka stöd för huvuddelen av den utgivning som de tror kan passera kvalitetskriteriet.
Crister | 2009-03-16 kl 13:17 | #
Crister: det låter vettigt. Alltså: oavsett förlagets storlek - utdelas stöd i efterhand - till kvalitetslitteratur - som inte gått med vinst.
Men inte får väl Bonniers stöd för Enquists böcker? Det vore ju vanvettigt.
M | 2009-03-16 kl 13:17 | #
Intressant, det du säger Crister. Du efterfrågar helt enkelt en sorts moral hos förlagen, en moral som på många andra områden ju visat sig inte finnas hos företag som ser som sin främsta uppgift att gå med vinst.
Nu inte heller hos förlagen. Vill man vara illvillig kan man se detta som just ett tecken på affärsmoral stadd i upplösning. Ser man det från ett annat håll kan man ju säga att förlagen vore DUMMA om de inte sökte de pengar som finns att få?
Det här att kräva etiskt handlande (utan regelverk) av vinstdrivande företag verkar ju mer och mer hopplöst. Det tycker jag man ser på rätt många områden.
Jag gillar i och för sig Maltes förslag, men misstänker att om det genomfördes skulle företagen ifråga omedelbart uppfinna någon lealös och slem och ohållbar variant av trådbindning.
Det vore inte helt fel att komplettera det med din idé, tycker jag.
Karin | 2009-03-16 kl 13:17 | #
Varför behöver vi kvalitetstryck när Google snart lägger upp alla böcker åt oss på det trådlösa nätet?
Henry James | 2009-03-16 kl 13:17 | #
M: Självfallet får inte Albert Bonniers litteraturstöd för P O Enquist. Av den anledningen att han ger ut sina böcker på Norstedts. Men de har, till exempel, fått litteraturstöd för Lars Noréns "En dramatikers dagbok".
Karin: Förr undvek de stora förlagen att söka stöd för böcker som sålde bra. Det fanns en hederskodex i förlagsvärlden som idag tycks helt bortsopad.
Crister | 2009-03-16 kl 13:17 | #
Crister: Det hänger ju på hur stor förstaupplagan av boken är. Minns inte på rak arm hur stor den får vara för att komma ifråga (3000 ex?). I Norén-fallet är det förstås ren omoral att Bonniers sökte stöd för titeln, då de visste att den skulle sälja. Den som söker i kulturrådets statistik hittar otaliga liknande fall. Ett bättre regelverk hade kunnat sätta stopp för saken.
Malte: Alla stordriftstryckerier är inte dåliga. Kristianstads boktryckeri och Uddevalla Mediaprint gör väl kvalitativa böcker.
Henry James: e-böcker luktar inget.
sgy | 2009-03-16 kl 13:17 | #
Strålande förslag om tryckkvalitet för att mota Scandbook i grind.
Vad gäller litteraturstödet kan jag inte se någon annan lösning än att man får ta det onda med det goda och leva med att Norstedts får stöd även om Stieg Larsson borde kunna finansiera ett större antal Fredrik Nyberg. Det finns ingen annan rimlig lösning, vare sig prakiskt eller ideologiskt, än att ha kvalitet som enda - suddiga - riktmärke.
Johan | 2009-03-16 kl 13:17 | #
Karin träffade spiken ganska klockrent. Någon, kommer inte ihåg vem, sa, people are always smarter than systems, i betydelsen att så fort man skapar en uppsättning regler så börjar människan/företagen att leta efter sätt att bäst hantera detta system och utnyttja det till max - vilket leder till att systemet börjar haverera en aning. Men nog med managemmentfilosofi. Det viktiga är väl ändå inte den fysiska kvaliten på boken utan dess konstnärliga kvaliteter. Och att sätta upp regler som gynnar subventionerandet av svårläsliga poetiska texter tryckta på perfekt ekologisk papper som handbundits av någon östeuropeisk mästare är nog inte den allra mest briljanta idén - den är förutom att vara illa genomtänkt helt enkelt för lätt att raljera med.
J | 2009-03-16 kl 13:17 | #
J: Din kommentar är, förutom illa genomtänkt, knappt ens värd att raljera med.
Malte | 2009-03-16 kl 13:17 | #
Malte: Kommentaren är inte illa genomtänkt - möjligen illa genomförd. Och absolut värd att raljera med. Det jag menade var väl ungefär att jag är lite tveksam till om det verkligen är så bra att införa krav på den rent tekniska kvaliten eftersom det finns en risk att skulle kunna få en massa konstiga konsekvenser - både överblickbara och sådana vi inte kan se. Och jag förstår att du menar att ditt praktiska förslag indirekt skulle gynna kvalitetslitteraturen men frågan är om det inte exempelvis riskerar att ge upphov till en onödig likriktning av hur böcker måste se ut (hur ser en digitalt trådbunden bok ut eller Lotta Lotass boxroman). Personligen föredrar jag år 2009 lätt sönderlästa och billiga böcker med ett omslag som inte ser ut att ha formgivits för att smälta in på Statoil (helst en anglosaxisk paperback). Pappret får dock gärna tåla kulspetspennor, upprepat vikande och snusfläckar men det är liksom ingen vits om inte själva texten tål både njutningsfull och hårdhänt läsning. Det är texten det handlar om och jag tror inte man ska släppa den ur fokus. Det är min åsikt. Den är kanske varken tillräckligt litteraturstödspolitisk eller streetsmart men i alla fall hyfsat ärlig. Ge stöd till dem som förtjänar det, typ. Så ser mitt inte fullt så praktiska förslag ut.
J | 2009-03-16 kl 13:17 | #
Okej, om jag ska argumentera lite då:
1) Det faktum att regler kan komma att utnyttjas på oavsedda sätt är inget argument mot regler per se. Med min regel skulle det oavsedda utnyttjandet i vart fall bli svårare än det är med dagens regler.
2) Mitt förslag skulle inte på något vis minska kravet på själva den litterära kvaliteten eller gynna en viss genre på någon annan genres bekostnad. Poängen med det är dels att förbättra tryckkvaliteten, dels att minska de ekonomiska incitamenten att söka stöd för böcker som man planerar att trycka i massupplagor i vilket fall som helst.
3) Jag gillar också pocketar, kanske kunde man ha särskilda regler för dem; jag har inte tänkt igenom alla detaljer. Men om själva litteraturen är något att ha bör den även kunna läsas i framtiden. En limbindning håller kanske i några decennier, en trådbunden bok på bra papper i flera sekel.
Malte | 2009-03-16 kl 13:17 | #