Malte Persson: Errata

Det var ju en jättebra artikel i Aftonbladet. Jag tycker att en hel del principiella frågor som surrat här är besvarade.

Är du säker på att författarfotot inte är sexton år gammalt?

Haha, förstår dig, du får göra som Bodil Malmsten och blogga utan kommentarsfunktion.
Det roliga med kommentarerna just här är att de först verkar så avancerade språkligt så de imponerar, men när man läser mer så ser man att det är samma typ av tjafs, diskussioner och blandning av fjäsk och gnäll som hos blondinbella, von Südow eller någon Schulman.

Att just tråden om din bok blivit så sönderspammad är tråkigt.

Ja, jag ber om ursäkt (om det bland annat är mina kommentarer som uppfattats som spam). Och tänker inte dra igång eländet igen med den magsura kommentaren att recensionerna är uppåt väggarna. Som någon sa: det får litteraturhistorikerna ta itu med.
Nu ska Malte ha kul på Manilla, och lite skvaller om vem som blir fullast, vilka som börjar slåss osv skulle inte sitta helt fel…

Inte minst mötet mellan Norén och Schottenius - om de hälsar, eller hur de undviker att hälsa…

"Jag är i alla fall glad över min bok."

Jag med.

Jag tyckte ditt inlägg i Aftonbladet var både klargörande och välformulerat. Och jag tillhör normalt inte de lismandes skara. Fast det får väl andra bedöma. Nätverksbyggande och vänskapskorruption - ja, det är realiteter - men litteraturen i sig är trots allt intressantare. De andra aspekterna är en slags litteraturens och kulturlivets egen skvallercentral, med samma slags berättigande.

Men Erik Wijk är en intressant person och skribent. I nummer 2/91 av BLM skrev han en artikel på temat "Bortom postmodernismen" som blev minst sagt hårt kritiserad av dåvarande kultureliten, vilket i förlängningen ledde till att chefredaktören Magnus Palm fick gå. Erik Wijk var 15 år för tidigt ute med att göra bokslut över postmodernismen, i dag hade han kommit undan med det, men då var det att svära i kyrkan.

Vi som då angrep postmodernismen fick alla sota för det - på ett eller flera sätt. Idag har de som då var postmoderna övergivit sina djupt reaktionära och filosofiskt steerila föreställningar och positioner. Går väl att se som ett slags seger, antar jag.

Jag håller på och läser, finner den välskriven, hittills består den mer av enkelt berättande och referat än av gestaltning, men det senare är något av en fix idé hos vissa litteraturkritiker - de som inte tål en berättarröst, som vill att allt ska vara filmiskt. Men inte ens Stendhal gestaltade allt. Många fina ordlekar, och den ger inte alls något intryck av att förhärliga ärelystnad. Snarare tvärtom. Inte särskilt experimentell till formen, det måste jag säga, där utgör den snarast ett steg tillbaks från modernismens och postmodernismens sternska experiment, och det vore lika absurt att säga att den överträffar den traditionella historiska romanen, vilket den inte heller verkar vara ute efter. Mazetti har jag inte läst. Nu ska jag läsa vidare, jag gillar språket, kanske särskilt i dialogerna.

Andreas B: Hoppas du sett Erik Wijks ypperliga genomgång / uppgörelse med Stig Larsson? Den var utsprungligen tryckt i EGGET, men jag har för mig att Erik W tryckte om även den i sin första klippsamling "Vi borde hha det lika bra".

Det här är kul. Hur Crister Enander hela tiden finner nya fiender, och vägrar se sina egna inkonsekvenser och dumheter. Men han sparkar nästan konsekvent uppåt, lierar sig med trädtopparna och sparkar på stjärnorna. Och det är också en livsuppgift.

Kan inte ni skaffa varsin egen blogg?

Jo, du har helt rätt - i alla fall för min del. Jag retar upp mig för mycket på Enander och skulle vilja att han bemöter kritik, gjorde han det skulle saken snabbt vara ur världen, men det gör han ju inte och jag kan inte låta bli att insistera… och det blir outhärdligt att läsa (och ska inte belamra Maltes blogg). Internet är riskabelt.
Tack för mig, och god tur till Malte i fortsättningen.

Jag vill bara gratulera till alla fina recensioner,det måste väl kännas bra?

Ja, grattis, Malte. Enastående!!! Unna dig att njuta!

Blommor till Malte - på kalas nu månne?

Och - det glömde jag - en jäkligt bra artikel i Aftonbladet.

Kram och grattis. Du är bäst Malte.