Johan Staël von Pol Pot
Johan Staël von Holstein är tydligen missnöjd med reaktionerna på sin utnämning till kulturrådsledamot. Via Annina finner jag denna tragikomiska pärla: I ett inlägg på Sourze i inte mindre än en, två, tre mångordiga delar försöker han förklara sig, men lyckas dessvärre bara leverera ytterligare en samling bevis på att han är en omdömeslös och knappt skrivkunnig megaloman egocentriker med en paranoid och okunnig uppfattning om kulturvärlden. (Och detta säger jag utan att någonsin ha hyllat Pol Pot eller varit en del av "den socialistiska PR-apparaten och det gamla socialistgardet inom journalistkåren och kultureliten", som Johan Staël von Holstein så subtilt beskriver sina meningsmotståndare.)
122 kommentarer till "Johan Staël von Pol Pot":
Mångordig var orden/ordet.
Denna/dessa texter bör kanske främst läsas i ljuset av: (http://www.apolloprojektet.com/2007/12/fantasilos-rubrik-har/).
Tänk om det funnits vettiga, hantverksorienterade, rediga rentav, folkhögskolekurser för skrivarsugna, enligt ovan, att söka sig till!
Då hade jag kanske i högre utsträckning förstått vad den här personen varit ute efter att förmedla.
Även om man/jag kan ha invändningar mot dialektik sådär i största allmänhet, kan det ju vara vettigt att skilja på sådant som passivt/aktivt, komma till saken/stå och stampa, när det ska till att formulera sig. Där det ena, utefter mer eller mindre vedertagen praxis, är att föredra.
Kort sagt: Johan är ett högst tidsorienterat, läs: daterat, namn. Malte, å andra sidan: tidlöst. Vilket med tydlighet ger resultat i den här digitaliserade eran där var och en har något slags möjlighet att uttrycka sig.
Och där inhandling av domännamn och publiceringsmöjlighet i bastardmedia av sourzeslag står var och en fritt.
Frågan som återstår blir på något sätt ändå: är det rimligen karln själv som skrivit detta, eller är det konstruktion? Och ifall det senare fallet finner giltighet: vem har orken att konstruera något sådant? Eller: om ingen har orken och det i själva verket är just Johan själv som formulerat detta, det första fallet, vilka sorters oro behöver då hysas? Ska vi behöva ångra omstruktureringarna i psykvården, verkligen? Det verkar så överilat.
Mattias | 2008-01-04 kl 19:53 | #
"[K]nappt" skrivkunnig?
P | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Jag pluggade nationalekonomi på halvtid 1999/2000, under it-boomens höjdpunkt, och redan då betraktade många ekonomstudenter Staêl von Holstein som en arrogant pajas; det är en bild jag aldrig har haft anleding att revidera. En boktitel som "Inget kan stoppa oss nu! En generation tar över" av n man som körde några miljarder kronor i slasken via Icon och Letsbuyit utan att någonsin nå upp till svarta siffror är ju stor komik. Att han dessutom ser sig själv som visionär och en framtidens bålde arkitekt utgör ren bonus.
Magnus | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Helvirrigt och skumt. Är det inte en parodi ändå? Avslutningen med greker o romare och Strindberg som får äran av Geijercitatet var obetalbar! Nä, det måste vara ett skämt. Precis som det faktum att ÄNNU ETT av hans bolag går i konkurs i precis samma veva som att han blir utnämnd. Bananmonarki eller? Man skäms.
Tobbe | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Eller Tegnércitatet, då.
Metatron | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Tobbe: Håller med, men "Det dunkelt sagda" är väl från Tegnérs Epilog? (Strindberg hade knappast skrivit under på de orden)
Magnus | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Jovisst, naturligtvis, Tegnér, hmm, hmm… där ser man hur lätt det är att ta fel i hastigheten, lite pinsamt kanske… men det ändrar inget i sak. Jag röstar f a hela Sourzeinlägget är en parodi!
Tobbe | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Jag röstar för att hela J S von H är en parodi. På en sjuttonårig MUF-are anno 1982. De som mest kommer att lida tror jag blir hans medledamöter.
http://www.kulturradet.se/templates/KR_Page.aspx?id=3548&epslanguage=SV
Olov H | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Högaktningsfullt Malte, du brukar inte vara så frän och rak. Gott, även om jag nu inte bekantat mig med fallet, kan inte säga om du tar i för mycket, men värmer att se värdeladdat här, något jag lite saknat på något sätt.
. | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Ha det där var ju väldigt roligt skrivet. En smulla förbryllande, dock. Jag gissar på att grabben var stupfull när han skrev det.
Andreas | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Disclaimer: Ovanstående skribent är inte jag. Intressantare än att fortsätta skället på Johan Staël von Holstein vore väl att se vart den borgerliga kulturpolitiken är på väg och var han passar in i den.
Andreas Björsten | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Utnämningen av JSvH är naturligtvis fullkomligt grotesk. Men vad säger det om den borgerliga kulturpolitiken och om regeringen?
Andreas Björsten | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Det säger att kulturen måste anpassa sig och göra sig kommersiellt gångbar om den över huvud taget skall ha något existensberättigande under den nya regeringen. Således passar von Holstein in alldeles utmärkt i den nya borgerliga kulturpolitiken. Kulturen skall reduceras till ett slags trivsam guldkant på tillvaron som näringslivet skall kunna använda för att förbättra sin image. Den kultur som inte fungerar på sådana villkor kommer att få det jävligt mycket svårare att fortsätta existera. Det är vad utnämningen säger om den borgerliga kulturpolitiken som den ser ut under den här regeringen.
annina | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Men å andra sidan, annina, så är det ju så att nästan alla kulturyttringar fungerar bäst när det finns något att ta spjärn emot - till och med bloggar. Det gör i och för sig inte utnämningen av von Holstein bättre. Men det gör den möjligen intressantare.
J | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Apropå nyborgerlig kultursyn så kan man ju notera hur många ungliberala bloggare som glatt länkar till diverse Youtubeklipp av tv-snuttar, konserter, mtv-videos och filmögonblick - filmer som i 99 fall av 100 har rippats och tankats upp av fans utan tillstånd - samtidigt som exakt samma bloggare proklamerar att den oinskränkta privata äganderätten är en hörnsten i alla fria samhällen och att det, så sant oss Barnevik hjälpe, inte existerar några gratisluncher. Patetiskt.
Magnus | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Magnus: Nu betraktar jag mig förvisso varken som borgerlig eller som någon som "proklamerar att den oinskränkta privata äganderätten är en hörnsten i alla fria samhällen" eller ens som särskilt ung längre, men eftersom jag fortfarande ser mig själv som lite småliberal så måste jag protestera en smula. Numera stöter jag på fler liberaler som är upphovsrättskritiska än vad jag stöter på liberaler som är upphovsrättskramande. Så sent som för 4 dagar sedan dök ju det här upp på Expressens debattsida. Påminn mig nu igen, vem var det som var patetisk?
Och inte är jag någon större fan av JSvH heller. Alla hans hästar tycks ha sprungit ut från stallet för länge sedan.
Thomas Lennartsson | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Thomas: ja, jag har också märkt att inte alla unga marknadsliberaler gör kraftfulla uttalanden till stöd för Antipiratbyrån osv - det ffinns ingenting som säger att en bloggare eller ens en riksdagsman måste uttala sig om allting, och en del intar också en genomtänkt position att 'olaglig' fildelning är bra. Men min poäng var att de gärna uttalar sig våldsamt moraliserande om gratisätande slashasar (=arbetslösa, studenter och sjukskrivna) och kravmaskiner, samtidigt som de glatt använder Youtube och säger att 'nuförtiden är ju allt tillgängligt gratis på nätet' (precis som om just nätet vore en frizon?). Läs till exempel Johan Ingerös färska kölhalning av DN:s ledarsida för att de försvarar det fria inträdet på landets museer. Skatt är stöld, och därmed kan ett generellt fritt inträde inte vara något annat än skandalös konfiskation och förmynderi, dessutom (påpekar han triumferande) är det ju många arbetslösa och invandrare som aldrig syns till på museer.
Att den privata egendomsrätten är själva grundbulten i all frihet är rätt mycket av en dogm för Ingerö liksom för många andra libertarianer. Men samma kille länkar regelbundet in klipp på Manowar och andra favorithårdrockare, klipp som så klart kränker *deras* (och t ex MTV's) upphovsrätt. Konsekvent?
Magnus | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Fast var inte konsekvens något som folk sysslade med förra århundradet.
J | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Magnus: Fast nu menar ju jag att det inte nödvändigtvis är inkonsekvent att basha på upphovsrätten medan man diggar äganderätten. Snarare vore det ruggigt inkonsekvent att likställa de båda (vilket du gör, eller kanske snarare tycker att andra gör), det vill säga att se upphovsrätt som en undergrupp till äganderätt, eller någonting liknande, när det sistnämnda egentligen innebär en inskränkning av det förstnämnda.
Äganderätten ger mig tillåtelse att göra vad katten jag önskar med den bok som jag nyss har inhandlat. Upphovsrätten innebär dock att jag inte alls kan göra allt som jag vill med boken, som exempelvis att egenhändigt kopiera upp den i 1000 exemplar och dela ut den på stan, eller sälja alla mina ex för halva butikspriset. Och inskränkningar i äganderätten kan man ju göra på en massa olika sätt, vissa är bra, vissa är mindre bra (en berättigad inskränkning kan jag exempelvis tycka att förbud mot att med sitt gevär ohämmat skjuta folk är). Själv lutar jag åt - i likhet med många andra liberaler - att upphovsrätten i sin nuvarande form inte är någon höjdare. Och av ovan beskriven anledning tycker jag inte att det är särskilt inkonsekvent att länka till Manowar på YouTube samtidigt som man håller hårt på äganderätten. (Så till vida att man inte utbrister något allmänt underligt som "Piratkopiering är STÖLD!" eller "Alla som fildelar är kommunister!" Fast det har jag som sagt sett få liberaler som gjort. Vad Ingerö tycker i frågan har jag ingen koll på.)
Här är för övrigt min favoritmening från JSvH:s utbrott: "Om det inte varit för mig, hade socialdemokraterna kört landet i botten under de senaste 10 åren." Herrejistanes. Att JSvH lider av viss hybris visste vi ju sedan tidigare, så den största skuggan tycker jag faller över sittande regering som egentligen borde veta bättre än att sätta folk som honom på sådana poster. Vilken klyftjohan var det som kom på den idén egentligen?
Thomas Lennartsson | 2008-01-04 kl 19:53 | #
En självbeskriven liberal som tror att lagar mot mordförsök/mord är en inskränkning i äganderätten. Klyft-tompa.
P | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Självklart. Det är därför jag är ambivalent inför mord och dylika så kallade brott. Å ena sidan är det ju dåligt om folk blir skjutna till höger och vänster, men å andra sidan finner jag det ganska troligt att en hypotetisk majoritet av de ihjälskjutna i ett tänkt samhälle där "mord" inte är straffbart, i sina sista andetag skulle tänka "Jaha, här ligger jag och förblöder, men någonting måste man ändå offra för sin frihet, och jag dör ändå i ett fritt land!".
Att vara liberal är att vara kluven.
Thomas Lennartsson | 2008-01-04 kl 19:53 | #
P: killen resonerar ju filosofiskt im äganderättens gränser (inte om sina *rgna* åsikter om varför det är fel att skjuta ner folk) och det finns faktikskt extremlibertarianer som skulle hävda att det faktum att du som god medborgare äger en klubba eller ett gevär ger dig rätt att säga "I am the law around here" och skjuta för att döda - i varkje fall i ett pressat läge (jämför den amerikanska gunlobbyn)
Intressanta synpunkte, Thomas. Visst skiljer de flesta av oss på äganderätt och uopphovsrätt en del, men de debattörer jag tänkte på (med hemortsrätt inom t ex LUF, FMS, MUF, Frihetsrfronten oh diverse objektivistiska sekter och nätverk) gör ingen skillnad alls här, de brukar tvärtom inskärpa att människans första och största dygd är förmågan att äga sig själv, sin kropp, sina tankar och allt hon kan skapa utifrån sig själv. Man postulerar varje människa som en Robinson i förhållande till alla andra.människor (utom den egna familjen - att man fär njuta stödet av sina föräldrar och anhöriga ses som ett närmast biologiskt faktum, osm inte behöver motiveras eller vägas in). Och med den synen blir vrje innovation egentligen som att knacka fram guld ur urberget (eller bygga ett hus därpå), och det är också det som är poängen: dina produkter och ditt företag är en odelbar del av personen, precis som dina händer eller din röst. Rätten att sätta restriktioner och förhandla om hur ett köp ska se ut, vilket pris som ska gälla och hur man får använda en sak eller en cd-skiva tillkommer alltså entreprenören/tillverkaren ensam, ingen annan, och moraliska synpunkter om t ex att en viss uppfinning eller kunskap väger så tungt att den måste vara fritt tillgänglig, är inte välkomna. Riktigt rabiata randianer kan diskutera i flera dygn om detta.
Jag har i och för sig inte sett Ingerö skriva om fildelning men jag är rätt säker på att han skulle stöta ifrån sig varje slags försvar som hävdar att filmen/musikstycket är fritt tillgängligt så fort någon som lagligt köpt en "riktig" kopia vill dela ut denna igen, och det är hyfsat tydligt att han dyrkar entreprenörer nästan till vilket pris som helst - han skrev en gång att det är ett högt moraliskt värde i sig att vara egen företagare, i motsats till anställd på lön. Där är'är han nog fullständigt överens med Johan StvH, som tycks vilja definiera alla bra konstnärer som egna företagare (vilket de ju också ofta är i Sverige, men mer av skattetekniska skäl).
Att Windows och Youtube har förändrat världen genom det fria initiativet i en marknadsekonomi är det ingen tvekan om för honom - inte för mig heller, men jag ä litet mindre benägen at tllskriva det enbart de individrer som startade dessa företag - men att de i praktiken ofta ger skydd för en mängd "fildelningsbrott" på attraktivt material anses inte värt att nämna.
Annina, skulle du inte kanske länka in den här diskussionen från din blogg?
Magnus | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Eh …
P | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Magnus: Jaha, du snackar om randianer, i folkmun även betitlade Sekten. De flesta som jag har stött på som håller på Ayn Rand har jag funnit omöjliga att föra en vettig diskussion med, så om det är dem du utgår från så får jag nog ge dig rätt där. Däremot vill jag ha fört till protokollet att långt ifrån alla liberaler - och detta gäller även de mer extrema - tillhör Rand-kyrkan. Det är i många fall en milsvid klyfta mellan dem som tycker att Rand har något vettigt att tillföra och, tja, dem som tycker att Hayek skrev lite vettiga saker exempelvis. (Jämför för skojs skull leninism med delar av den frihetliga socialistiska rörelsen.)
Nå, jag är nog ändå beredd att hålla med dig till viss del. Det finns onekligen liberaler som resonerar ungefär så som du redogör i din senaste kommentar, även om jag måhända tror att de är lite färre än vad du tror. För skojs skull bedrev jag ungefär 10 sekunders fullständigt ovetenskapligt googlande, och hittade två citat. Först ut är Johan Ingerö (som av någon underlig anledning kanske fått oproportionerligt mycket uppmärksamhet här, men ändå):
"Jag har ingen riktigt bestämd åsikt om fildelning. Jag kan varken förbehållslöst försvara eller förkasta bruket, och uppriktigt sagt har jag ännu inte lyckats uppbåda något engagemang i frågan.
Men oavsett var, och om, jag till slut landar så kan jag inte för mitt liv begripa hur regeringens utredare, Cecilia Renfors, har lyckats komma fram till så vettlösa slutsatser. Tanken på att stänga av människor från Internet är absurd. Det handlar om ett av vår tids mest elementära kommunikationsmedel. Att häktade eller fängslade personer åläggs vissa restriktioner är ibland rimligt och nödvändigt. Att hindra ej frihetsberövade människor från att kommunicera gränsar till fascism."
Sedan, eftersom du nämnde Frihetsfronten, Henrik Alexandersson:
"Jag är för upphovsrätt.
Visserligen beter sig underhållningsindustrin så bakvänt, teknik- och kundfientligt att man kan tycka att den mest har sig själv att skylla för att fildelning har blivit ett problem. Men det ändrar inte det faktum att fildelning, som princip, är fel.
Man kan dock fundera på om de nuvarande reglerna är så bra. En idé vore kanske att den som vill skydda ett verk får ansöka om detta, mot en mindre registreringsavgift. Skyddet skulle kunna gälla i fem år, eller så, och skulle sedan kunna förnyas."
När det gäller den principiella frågan om upphovsrätt har vi alltså en som är allmänt ointresserad, och en som tycker att upphovsrätt är vettig, men i behov av omfattande justeringar. Kanske inte helt klockrent i linje med vad jag skrev i min första kommentar, men å andra sidan inte klockrent med vad du skrev först heller tycker jag.
Thomas Lennartsson | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Nu är den länkad till från mig! Så nu får ni fortsätta diskutera för fullt. Själv hinner jag inte, måste jobba.
annina | 2008-01-04 kl 19:53 | #
"Behövs vidare fabulering?"
Allie | 2008-01-04 kl 19:53 | #
http://www.facebook.com/group.php?gid=4814749117
Jenny | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Är det inte spännande att någon som nu sitter i KURs styrelse använder ordet "kulturella" närmast som ett skällsord för att beskriva Vilse i pannkakan.
Per | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Eller att han använder Vilse i pannkakan som exempel på svenskt kulturliv…
Tobbe | 2008-01-04 kl 19:53 | #
det är ju lite gulligt att han fick slå upp "skönande" i ordlistan, också.
popoffsky | 2008-01-04 kl 19:53 | #
När kommer "Vilse i pannkakakan" på dvd så vi alla kan njuta av den skräckblandade nostalgin?
Magnus | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Yes! Äntligen en person i Statens kulturrådet som har öppna ögon utan skygglappar. Vad trist det är med alla "jag-är-kulturarbetare-så-jag-om-nån-förstår-mig-på-kultur-och-har-ensamrätt-
till-åsikter-som-rör-det-personer".
När sedan blogginlägget, säkert omedvetet (i försök att verka för mer) studsar tillbaka på inläggsförfattaren. Jag tänker på ordet "megaloman", blir det parodiskt nästan patetetiskt.
Att sedan koppla Pol Pot till JSvH blir minst sagt löjeväckande. Det krävs nog att inläggsförfattaren läser på sin politiska historia.
Jacc | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Är definitivt ingen fan av J S von H men av språket & reaktionerna här att döma & i synnerhet dem från Malte, är det inte en dag för tidigt att nån ny sorts medborgare får plats i Kulturrådet. Har umgåtts hela mitt vuxna liv med så kallade kulturelitister & ni bekräftar bara den uppnästa bild som jag & förmodlingen större delen av befolkningen har. Kommentaren "knappt skrivkunnig" räcker & blir över. Kliv ner från era höga hästar & torka tårarna. För jag antar att ni är rädda för att bli av med bidragspengarna & tvingas jobba i hemsjukvården, oh förnedring!!
Har förresten fått en hel del kulturpengar från Kulturrådet själv utan att för den skull tycka att en viss sorts medborgare har större rätt till bestämmande över den så kallade kulturen… Pelle
Per Rosander | 2008-01-04 kl 19:53 | #
ha, ha, ha, måste bara lämna den här sökvägen…
Det var länge sedan jag skrattade så gott.
Tack, Malte!
Pelle
http://www.bok.bonnier.se/foton/abfoton/F%F6rfattare/malte_perssonV07.htm
Per Rosander | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Hå, hum. Jag har inget emot en person med näringslivskunskaper i kulturrådet. Men det borde i så fall lämpligen vara någon med erfarenhet av företagande inom kultursektorn, och inte bara pratkvarnssektorn. Att välja J S von H förolämpar mig inte bara i egenskap av kulturintresserad person utan även i egenskap av tämligen hårt arbetande småföretagare.
Att jag valde rubriken "Johan Staël von Pol Pot" ska naturligtvis ses som en parodi på J S von H:s egen löjliga retorik. Men egentligen är jämförelsen inte så långsökt: Pol Pot föraktade intellektuella/kultureliten och hyllade bönder. J S von H föraktar intellektuella/kultureliten och hyllar "entreprenörer".
Malte | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Låt nu mannen själv få tala en stund nu: här är en färsk intervju med Jonte:
http://sydsvenskan.se/samtidigt/article292818.ece
Det släta ansiktet är ofta den bästa formen av ironi. Exakt vad Andy Ek tycker vet vi inte, men de uttalanden han helt utan invändningar låter Johan Staël von Holstein göra (och föremålet har självklart läst texten) är av precis samma art som på Sourze: utan att blinka jämför han sitt mod med Mandelas och Martin Luther Kings:
"Hur är du då?
– Det som skiljer mig från många är att jag har en fundamental tro på att jag kan förändra. En människa kan förändra världen. Mandela gjorde det, Martin Luther King gjorde det. Stora författare och upptäcktsresande har gjort det. Jag tror mig själv mäktig att kunna göra saker. Hade jag inte trott det hade jag inte så helhjärtat satsat på saker. Jag tror alltid att jag kan få det att lyckas. Det kan vara naivt, men det retar också. Det är högfärdigt. Men jag tror att alla har den kraften i sig. Jag talar i liberala termer för svagas rätt."
Det känns nästan småttigt att i marginalen tillägga att de båda svarta ledarna givetvis inte förändrade sina länder ensamma, lika litet som Michail Gorbatjov gjorde det. De fick syn på och samverkade med en levande (och tidigare nertystad) folkopinion, något som J S von H inte vet vad det är.
Magnus | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Per: Johan SvH kan inte skriva — trots att han är över fyrtio år gammal och har gått i skolan. Vad är det för märkligt med att påpeka det?
Det är lustigt att människor som du och J S v H inte ens försöker dölja er avundsjuka inför oss som är bättre. Stackars obegåvade människor som inte får leva på bidrag. Jag förstår att trösten i din småsinta och svagsinta värld är att du har "större delen av befolkningen" på din sida. Hoppas att du kan finna litet värme hos den.
Om man velat ha någon med riktiga erfarenheter från IT-världen och med s. k. spännande tankar om framtiden hade man ju kunnat välja t ex Oscar Swartz. I stället för en analfabetisk och psykiskt sjuk seriekonkursare. Men Oscar är ju pirat, så det går ju inte. Valet av J S v H är en provokation, den visar bara än en gång (platt-tevepresenten, museerna) att borgarna hatar kultur. Liksom Per Rosander blir de vita i ansiktet av vrede inför begåvning. De vill ha schlager och korv och barnböcker för vuxna som Camilla Läckberg. Majoritetskultur.
P | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Ahh schysst, nån som har gett hybrisen ett ansikte. Grattis P!
Tänk att du dessutom hoppade på LGWP tåget. Måste vara jobbigt att inte vara först med en så dräpande åsikt.
Jacc | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Sluta särskriva, apa.
P | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Och att Camilla Läckberg skriver barnböcker för vuxna är ingen åsikt. Det är en helt ooriginell iakttagelse.
P | 2008-01-04 kl 19:53 | #
P, tyvärr la du ribban för lågt för en meningsfull konversation.
Att pissa på folk kan vilken idiot som helst, "intellektuell" eller ej.
Tack för mig,
Pelle
Per Rosander | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Stackars Pelle. Folk på höga hästar som pissar på honom. Han som bara vill att alla som kan läsa skall jobba i vården. Torka tårarna, Pelle.
P | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Åhh, är det jag som är apa? Det var en finfint tillmäle. P, du verkar vara en skön kille. Inte så mycket bakom pannbenet men väldigt driven. Go for it!
Argumentationen är dessutom av synnerligen hög kvalité. Vilken pojke du är P! Yummy!
Jacc | 2008-01-04 kl 19:53 | #
"Att sedan koppla Pol Pot till JSvH blir minst sagt löjeväckande. Det krävs nog att inläggsförfattaren läser på sin politiska historia."
P | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Vi lägger ner P. Du är alldeles för mysig för att hamna i luven på. Du förtjänar så mycket bättre. En fysisk klapp på huvudet om jag fick välja.
Det här är desutom Ris á la Maltes blogg. Trots hans aversion mot JSvH och möjligheten att kommentera inlägg, så tror åtminstone jag att han inte vill ha en vendetta oss emellan här.
Kul att du citerade mig. Jag tar det som en komplimang och ett medhåll.
Sköt om dig P och ta hand om dig. Du har alla förutsättningar.
Jacc | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Jag är glad att P finns. Men jag saknar hans blogg.
Alkman | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Jag kan inte låta bli att undra över vad det är som gör er så bittra…
Vad är ni för människor?
Hur är ni formade, utbildade, hjärntvättade,,, För att kunna läsa mina texter så och få ut den skit och det hat ni förmedlar här.
Ni är inget annat än beviset för allt jag skriver är rätt.
Johan Staël von Holstein
Johan Staël von Holstein | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Men du Johan — Gandhi och Mandela och King och Buddha och Jesus hade det inte heller så lätt alltid. Men dom vann till slut. Du kommer säkert också att förändra världen, en vacker dag. Håll ut bara.
Vad vi är för människor? Ja Johan, Errata är en del av den socialistiska PR-apparaten — alla som läser och skriver här är kommunister, det är därför vi brister i beundran inför dina konkurser och din dyslexi. Jag tror att Neo är mera i din stil, där bryr man sig inte om bildning och sånt larv.
P | 2008-01-04 kl 19:53 | #
*anmäler mig till den leninskt hjärntvättade intresseklubben*
Magnus | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Alla dessa personangrepp till höger! och vänster! tillför inte ett smack till sakfrågan. Tyvärr. Den är allvarlig nog redan som det är.
Andreas Björsten | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Jag är nyfiken på att höra vad skillnaden mellan person och sak skulle vara i det här fallet.
P | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Alla försök att diskutera någorlunda sakligt havererar även i denna bloggs kommentarfält nuförtiden. Det är trist, för framtill för nåt år sen var den ett av de få ställen där intressanta diskussionerna kunde föras.
Jag är själv inte vänster - och jag har fått uppleva vilka härliga tillmälen-istället-för-argument man kan råka ut för från den andra sidan. Där beklagar jag JSvH.
Utnämningen av JSvH är trist främst av den enda anledningen att det faktiskt skulle behövas nytänkande i kulturpolitiken. När man nu istället för en långsiktig utnämning av någon som verkligen kan något och har såpass stort förtroende att den på allvar skulle kunna åstadkomma något fruktbart och bestående än en gång gjort en (avsiktligt?) provokativ gest som bara blir ännu ett slag i luften. Nu blir det bara en väldig massa upprörda röster, generella protester och så drivs han väl bort från posten så småningom.
Ingen kan väl vänta sig att en borgerlig regreing ska utse ett kulturråd bestående av producenter för fria teatergrupper? Men man kunde ju åtminstone utse personer som faktiskt, förutom att riva ner, skulle kunna åstadkomma något konstruktivt. För vem är egentligen nöjd med det kulturliv vi har idag? Alltför många år med kvoteringar, pk-mallning, töntiga temaår och annat trams, har väl inte direkt gjort Sverige till en kulturell spjutspetsnation? Vad sägs om t ex svensk film? Den mest sönderkvoterade, pk-kontrollerade och absolut mest misslyckade av konstformer.
Det är sant att den svenska borgerligheten är sorgligt obildad och helst vill ha kultur bara som en liten guldkant på sin behagliga tillvaro. Mozart som läxläsningshjälp för barnen och målningar som matchar mattan. Men att den djupt inrotade vänsterpolitikersynen på kultur som en stödfunktion för de egna samhällsreformerna skulle vara så himla mycket bättre har jag svårt att begripa.
Tobbe | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Ja, det är trist. Jag tycker att vi skall diskutera sakligt, som på gymnasiet. OK:
Johan Staël von Holstein har faktiskt dyslexi, som är ett handikapp och inget att skämta om. Att driva med människors lyten är ett tecken på omognad och brist på riktiga argument. Borgerligheten å ena sidan, men den djupt inrotade vänsterpolitikersynen å andra sidan. Platt-teve. Fria Pro. Jag är inte vänster, så jag känner mig inte träffad av Holsteins Pol Pot-referenser, faktiskt. Tycker att dom är barnsliga. Varför ska kulturmänniskor bara klaga hela tiden? Holstein kanske kan komma med litet nya fräscha grepp i ett alltför stelnat kulturliv. Se på filmen, t ex — katastrof! Jättedåligt, ju.
Men visst är det trist. Det är trist att 1) man inte kan diskutera sakligt här längre, och 2) att Alliansen, som fick min entusiastiska röst, jag trodde att det skulle bli litet fart, ju, utnämner en sådan, ja jag frestas att säga inkompetent person. Trots att det kanske gränsar till personangrepp och alltså är nästan osakligt. Etcetera.
P | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Jag är, som vilken läskunnig person som helst kan inse, naturligtvis inte heller "vänster". Jag håller med om det mesta Tobbe skriver ovan. Jag har dock svårt att tycka synd om J S v H. Hade han velat ha en saklig diskussion, kunde han ha inlett en själv, istället för att ropa Pol Pot.
Skämta om dyslexi ska man förstås inte göra. Det är dock ett specifikt neurologiskt handikapp som så vitt jag vet inte har med grammatik-, logik- och faktafel att göra. Allt vilket Sourze-texterna vimlar av.
Malte | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Det är märkligt att personer som ser sig som höger tycker att vänstermänniskor klagar för mycket. Inte för att de inte gör det. Det gör de ju. De flesta människor klagar för mycket och för ofta - dessutom gärna ogenomtänkt. Men det är ju knappast specifikt för personer som röstar på partier till vänter som mitten, vilket Sourzeartikeln är ett ganska bra exempel på. En längre och sämre stämd klagosång är svår att hitta.
(Undrar om inte risken för att bli dyslektisk ökar något när man som treåring ska börja lära sig att stava sitt namn och man ser bokstäverna Johan staël von Holstein framför sig.)
J | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Först och främst kan jag väl ursäkta tonen i mitt allra första kommentatorsinlägg, det var tramsigt i överkant. Jag skrev det på fyllan, idiotiskt nog.
Som jag ser det finns det två problem med hur diskussionen utvecklats här. Dels är det givetvis trist (men på något plan litet skojigt) att det blivit så låg ton i något som uppenbarligen är en viktig principiell fråga, dels känns det onödigt att det automatiskt blir en vanlig vänster-högerdiskussion.
Det konstiga och ganska läskiga med utnämningen av JSvH är, som jag ser det, inte i första hand eventuella tankar kring entreprenörskap och fritt företagande, utan hans obehagliga syn på kulturutövare i allmänhet. Jag tror att de flesta som har någon som helst insyn i kulturarbetares tillvaro kan konstatera att det ofta rör sig om just hårt arbetande ”entreprenörer”, snarare än parasiter.
Det känns obehagligt att en person med den grundsyn som präglar Sourzeinlägget ska ha så pass mycket relativ makt när det gäller fria kulturutövares faktiska försörjningsmöjligheter (även om jag i ärlighetens namn är skeptisk till att det kommer innebära så mycket i praktiken).
Sedan finns det ju en viktig underliggande fråga i det här, den om kulturutövares försörjningsmöjligheter. Visst är det märkligt på många sätt att några av de dyraste universitetsutbildningarna i Sverige (främst inom fri konst, men även fotografi och litteratur numera) utbildar människor som mer eller mindre uteslutande hamnar i bidragsberoende efter sin examen. Det tror jag är kraftigt begränsande för kulturlivet, både när det gäller uttryck och faktiska livsförutsättningar (bidragsberoende påstås ju ofta vara stigmatiserande). Och att alla kulturutövare bakom alla andra uttryck än sådana som bär sig själv, i den meningen att de förutom materialkostnader dessutom ger producenten något slags försörjning, typ Arn-filmen (möjligen ett gränsfall när det gäller finansierngsmodell), skulle behöva finansiera sin överlevnad genom att jobba i hemtjänsten känns oroväckande både för svenskt kulturlivs skull och för min ålderdoms.
Ett delvis offentligt finansierat kulturliv känns väl främst som någon sorts nödlösning, när det tycks helt uppenbart att det inte finns tillräckligt marknadsunderlag för att bära upp någotsånär kvalitativ kultur.
Anonymous | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Jag skrev det anonyma ovan.
Mattias | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Tänkte först be om ursäkt för mitt sarkastiska & något överdrivna inlägg tidigare,
men herregud Malte, du är ju precis så snobbig & pretentiös som jag antog från början! Tyvärr får jag säga, för det finns en del intressanta saker här som tål att fördjupa sig i. Men de personliga påhoppen bara fortsätter & sätter P för en vettig diskussion.
Dock, om du vill hoppa på J S v H på grund av hans språkbruk så har du nog hoppat i galen tunna med tanke på hur våra proffessionella skribenter & journalister skriver dagligdags i press & övrig media… kanske borde rätt personer hängas i rätt sammanhang.
J S v H är definitivt inget snille men han har ju inte tillsatt sig själv i Kulturrådet & han är ju heller ingen journalist, eller hur!?
Ärligt talat tycker jag att hans person är rätt ointressant & jag har därför svårt att förstå all denna uppståndelse kring honom… däremot tillsättningen till Kulturrådets styrelse… kunde varit en intressant att diskutera, men, men…
Pelle
Per Rosander | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Kan inte du Pelle lägga ut några opretentiösa foton på dig själv och ge oss adressen? Kanske något med när du gör nyttiga saker för samhället och inte ligger andra till last? Eller äter falukorv eller nåt.
P | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Ständigt dessa de talanglösas nötta glåpord. "Pretentiöst!" "Snobberi!"
Allting som Per Rosander inte förstår är pretentiöst. Det är hans utgångspunkt. Den är bekväm; dels slipper han lära sig något, dels hotar inte någon utveckling hans plats i den svinaktiga hopen. Där trivs han — lukten, gemenskapen, tryggheten.
Nej, Per, Malte är inte pretentiös. Du vet inte vad det ordet betyder heller.
Kan inte du skicka in några av dina egna alster? (Då menar jag alltså inte illa skrivna debattinlägg fulla av halvförstådda massproducerade tankar.) Dikter, översättningar, prosastycken? Så att vi också kan få skratta litet? Men på riktigt, ur hjärtat, inte som du, oupphörligt sneglande på de andra i flocken.
P | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Ah, det var där skon klämde, P! Att våga skratta åt Kejsarens nya kläder, ha, ha…
Det finns kurser för att bättra på självkänslan. Gå en sån du men lämna din bruna skjorta hemma, annars kan hända att du får stå för dina åsikter.
Slutdravlat.
Pelle
Per Rosander | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Vad svårt det blev alltihop.
Ola Wallin | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Ja, ordet pretentiös passar klart andra författare bättre än det passar Malte. Jag tror rentav han har potential att bli folkkär vad det lider…
Kulturområdet bör nog delas upp lite tydligare i diskussioner som denna.
Konst, t ex, är väl ett rätt livaktigt kulturområde där privata investeringar - gallerier, konstsamlare, konsthallar - samspelar väl med de offentliga utbildningarna och institutionerna?
Musikområdet verkar rätt "välbalanserat" det också, fast det förstås krävs större statliga bidrag f a hålla symfoniorkestrar och operahus igång. Utbildningen har iallafall hittills gett oss en del artister/musiker som också har internationell framgång.
Film är samtidigt det mest kommersiella och det mest understödda och personligen kan jag knappt minnas när jag såg en riktigt minnesvärd svensk film sist.
Teatern kostar en del, verkar det som - och personligen kunde jag lika gärna vara utan det mesta som görs där. Men varför skulle min smak bestämma över vad som görs i landet?
Ur ett traditionellt borgerligt perspektiv kan jag f ö inte förstå att inte det nationella intresset i att göra museer lättare tillgängliga för medborgarna skulle väga tyngre än de spottstyvrar man eventuellt tjänar/sparar på att ta inträde. Men, det är klart, våra borgerliga politiker är ju inte ens lite grann så där för syns skull kulturkonservativa och de struntar väl i folkbildningen, så länge barnen håller käft i skolan.
Jag kan ha fel, men det tycks mig som om litteraturen är det kanske känsligaste området här. Det finns inte tillräckligt med pengar att tjäna på kvalitet, vi är för få som kan svenska helt enkelt. Privata samlare kan inte pryda sina hem med nyskrivna böcker. Bokhandlarna slås ut av internetförsäljningen (något som varken drabbar gallerier el teatrar el konsertsalar) Samtidigt finns det flera både små och stora förlag som tack vare diversifierad utgivning (gungor o karuseller) samt visst statligt kvalitetsstöd faktiskt kan ge ut en hel del intressanta böcker, oavsett om dessa säljer mycket eller ej.
Finns det ett intresse av att bevara och utveckla en svenskspråkig litteratur? Eller för den delen den del av den offentliga debatten som tar sig uttryck i smalare tidskrifter?
När vi en gång är överens om vad som är önskvärt att bevara och utveckla, så kan vi på sakliga grunder försöka se hur det kan gå till.
Om kultursponsring blir avdragsgill, som komplement till de statliga institutionerna och det offentliga stödet (Obs! t ex USA har ju massor av privata filantroper och kultursponsorer (avdragsgillt förstås) men samtidigt är National Endowment for the Arts, alltså det offentliga, den största enskilda aktören) då skulle det kunna hända grejer på flera fronter. Men då borde det ses över även hur det speciella litterära kulturområdet kan få del av den typen av fördelar.
Idrottssponsring är här i Sverige avdragsgill, samtidigt som det offentliga bygger arenor och stödjer klubbar som tränar ungdomar i alla möjliga idrotter. Varför sport men inte konst?
Även reklam är väl avdragsgillt? Tänk på det, nästa gång ni ser ICA-Stig i rutan: varför är han avdragsgill där, i ett så uppenbart kommersiellt sammanhang, men inte på en teaterscen?
F ö så tycker jag dessa som alltid klagar på att vi konstnärer och författare är bidragsberoende ska lägga av med sitt gnäll. Den totala mängd stipendier jag personligen fått (och de belastar ju f ö inte ens statskassan!) motsvarar inte ens två månader av den kombination av pensioner som exempelvis Carl Cederschiöld uppbär. De flesta jag känner lever på en kombination av extrajobb, brödskrivande o så nåt stipendium som underlättar tillvaron då och då. Ryktena om vår lättja o vårt bidragsberoende är betydligt överdrivna!
Tobbe | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Även sådana som har ett djupt människoförakt och likställer människor med djur vill ha sina medmänniskors beundran och tilltro. De motsäger alltså sig själva med denna inställning. Det ligger så djupt i människans natur att tro på människans storhet, att förnuftet inte förmår övertyga henne om hennes småskurenhet.
Pascal om fenomenet bloggare och bloggkommentatorer år 1670.
Q | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Och Tobbe: Jag förstår inte varför du envisas med att vilja diskutera "sakligt". Det verkar som att du tror att det finns argument bakom kulturhatet, ett tankeinnehåll som kan bemötas. Inte bara rasande avundsjuka och flockmentalitet. Se på Pelle här ovan, till exempel.
P | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Varför skulle jag sänka mig till den nivån? Vad har jag, eller någon annan, att vinna på det?
Tobbe | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Vad har du att vinna på "saklighet"? Tror du att alltsammans handlar om missförstånd? Brist på information?
P | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Pär R. J S v H är definitivt inget snille men han har ju inte tillsatt sig själv i Kulturrådet & han är ju heller ingen journalist, eller hur!?
Eh, han är inte utnämnd för att skriva Kulturrrådets programförklaringar eller beslut (det kunde annars varit riktigt kul…). Stämmer. Men den snårskog av klichéer som springer runt i Sourze-texten (och i hans tidigare inlägg som opinionsbildare, krönikor i Metro och storkäftade inlägg i konferenser och branschtridningar) är inte heller särskilt originell eller "visionär", bara tidstypisk. Om man vill slå ett slag för att hjälpa fram dumpopulismen i en debatt som allt mera sällan förs uttalat på kultursidorna (eftersom de har förlorat utrymmet i både tid och spaltyta för att diskutera på litet längre sikt), då blir Johan Staêl von Holstein med sin dumarrogans ett perfekt val.
Om man vill demonstrera att ingenting som sägs i kulturdebatten behöver granskas speciellt hårt - det viktiga är din image och inte vad du säger - då var utnämningen av J S von H en taktiskt klok markering. Hur för man en seriös debatt med en som på fullt allvar tror att "Kultursverige" kollektivt dyrkar Lenin, trabanter och stadsgerilla och saknar lust att göra något innovativt för att förnya sig eller för att tjäna in egna pengar? Som beskriver författare, målare och skådespelare och andra som goddagspiltar lidande av inlärd hjälplöshet och som av bara farten gör sig til talesman för alla som faktiskt vill något? Killen är ju inte ensam, de här uppfattningarna har en bred grogrund på många håll och jag håller gäran med iom att Johan S ofta låter som en parodi p en nyfrälst marknadsliberal som läst Hayek, Richard Florida och Ann Coulter och tror att han funnit Lösningen med stort L.
man brukar ju få höra att det är de bästa och mest kunniga/kapabla som ska utses till ett jobb, särskilt jobb med stort ansvar. Ur den synvinkeln är utnämningen rätt nära en skandal, även om det självklart inte kommer att bli lika mycket liv i tidningarna som kring Borelius och Stegö.
Att Johans nya värv inte kommer att få några enorma ekonomiska konsekvenser direkt för kuturlivet stämmer väl, men den ideologiska markeringen verkar viktigare.
"Det är inte så att han har utnämnt sig själv" - visst, det har han inte, men du har inte lagt märke till att Johan S von H har jobbat hårt på att lansera sig själv som visionär, tyckare och affärsgeni, egendomligt nog utan att någonsin gå med vinst? Det ör inte så att han hoppar in från ingenstans, offentligt sett. Hans tyngsa varumärke är förstås Johan Staël von Holstein själv, men frågan är varför vi (genom regeringen) ska köpa det.
Magnus | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Magnus, Jag är helt med på ditt resonemang, du behöver inte köpa det. Min poäng var bara att diskussionen drunknade i personliga påhopp.
Tyvärr har jag lämnat in, gillar inte nivån (inte ditt fel dock) & behöver ta hand om min son, skall somnas…
Ha´de´
Pelle
Per Rosander | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Har varit upptagen och inte kunnat besvara tidigare inlägg. Jag uppskattar personligen en hård, saklig debatt. I det här fallet kan det vara lite svårt att skilja på sak och person, det är sant. Men jag tror de flesta ändå vet vad ett personligt påhopp är. JSvH:s åsikter och kompetens bör ifrågasättas, och själva utnämningen i sig. Speciellt som Kulturrådets styrelse kommer att få ett större direkt inflytande över kulturen än tidigare styrelser har haft.
Jag citerar från Kulturrådets egen hemsida:
"I ett pressmeddelande från Kulturdepartementet skriver man att 'Statens kulturråd kommer fr.o.m. 2008 ha en styrelse med fullt ansvar. Det innebär att styrelsen kommer att utgöra myndighetens ledning.'" JSvH är en av åtta som bestämmer över statens pengar till kulturen. Själv står jag till vänster om mitten och är alldeles oavsett detta oerhört kritisk till statens kulturpolitik som utmärks av besparingar, politisk detaljstyrning och satsningar på ett fåtal stora namn och institutioner.
Antalet felaktiga och tendentiösa vinklingar i media kring fördelningen av statliga pengar är legio. I gårdagens DN stod det under rubriken "Kulturrådet beslutade om 84 miljoner":
"105 kulturtidskrifter får dela på 16 miljoner kronor i produktionsstöd under 2008. Åtta av dem är helt nya i sammanhanget, bland andra Tidskrift för litteraturvetenskap, Ondskan och Habari. 17 tidskrifter får höjda bidrag."
Vad som _inte_ står men som borde ha stått är att:
10 tidskrifter blir av med sitt stöd, på oklara grunder.
Att färre tidskrifter än förut kvalificerar sig till stöd.
Att de få som får höjningar framförallt är de som redan har ett högt kulturstöd och uppbackning av mäktiga opinionsbildare. Dvs knappast de mest obekväma tidskrifterna.
Att majoriteten av kulturtidskrifterna har sänkt eller oförändrat stöd (det sistnämnda innebär i praktiken en sänkning).
Att Post Scriptum som ännu en kulturtidskrift tvingas lägga ner på grund av halverat stöd.
Att Ingmar Bergmans minne får några miljoner mer än _samtliga_ Sveriges kulturtidskrifter.
Är Sveriges kulturtidskrifter - arvet från Olof von Dalin och framåt - en viktig fråga för DN? Uppenbarligen inte. De trycker ju en myndighetsbulletin.
Kulturrådet har redan problem med jäv och dåliga avvägningar, enligt min mening. Tillkommer JSvH, som eventuellt är en rekrytering för att skjuta Kulturrådet ytterligare i sank.
Andreas Björsten | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Och, nej jag tycker inte "synd" om Johan Staël von Holstein. Jag tycker fruktansvärt illa om honom. Men de som argumenterar emot honom framstår inte som mycket bättre på den här sidan. Nätmobbing är lika illa från vilken sida den än kommer.
Andreas Björsten | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Slutligen: All heder och respekt till Ingmar Bergmans minne. Men det lever vidare av egen kraft och jag tror inte det behöver en så kraftfull satsning som 20 miljoner. Andra delar av kulturlivet är hur som helst satta på svältkost, trots att det inte direkt är någon brist på pengar i samhället i övrigt.
Med den slags evenemangskultur som framförallt borgarna satsar på blir det verkligen skralt med återväxten framöver. Utan bredd i dag heller inga toppar i morgon.
Andreas Björsten | 2008-01-04 kl 19:53 | #
"J S v H är definitivt inget snille men han har ju inte tillsatt sig själv i Kulturrådet"
Men bara för att man blir erbjuden en plats, behöver man väl inte acceptera den? Vad skulle hända om han hade tackat nej? Blivit kastad i fängelsehålorna? Nja. Visat prov på gott omdöme? Jo.
(Föresten, Ann Coulter? Uääh.)
Thomas Lennartsson | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Vad beror den här saklighetsfetischen på egentligen? Vad har den för rötter? Skolan? Medieklimatet? Varför tar ni inte ett glas vin, kollar på en film (Juno är rolig, den finns att ladda ner som DVD-screener) i stället för att skriva långa smaklösa sömnpiller, nej förlåt, SAKLIGA inlägg med fakta och klar disposition och redig argumentation och allting. Hoppas ni på att få MVG i saklighet? Personangrepp är en gammal hederlig konstform, känd sedan antiken minst, och den är betydligt roligare än gymnasieuppsatser. Är tråkighet ett värde nuförtiden? Man undrar. Varför är ni så oroliga? "Osaklighet", "nätmobbning" — nej, usch! Man ska vara vuxen — som en femtonåring på samhällskunskapen med kramp i armen. ("Jag vet, magistern! Demokrati!") Som Tobbe, som tror alla om gott och om dom bara alla informerades om fakta så skulle dom säkert att byta åsikt. Sättet att bemöta kulturhat är tydligen med långa, faktaspäckade, mindnumbingly tråkiga inlägg. Det låter rimligt.
Och Q, jo visst låg Pelle farligt nära Godwins lag. Och visst känner jag till Pascal, han är en av mina husgudar.
P | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Det intressanta med Holsteins utnämning är på vilken grund han utnämnts; framförallt vilka som har tagit beslutet.
Att han är den han är, tycker jag inte spelar någon roll. Det som fascinerar är hur och varför någon kan välja honom till just Kulturrådet.
Tobias Mattsson | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Håller med P om att "saklighet" är överskattat i sammanhanget. Det går inte att bemöta ett eländigt ressentiment med långa, argumenterande, sakliga utläggningar om varför de har fel, varför det förhåller sig annorlunda etc. Människor av Holsteins typ är över huvud taget inte mottagliga för ord, de är blinda fanatiker. Slå inte efter flugorna.
Bättre då med tystnad eller ett distanserat, soligt smädande. Annars rör man sig i en av motståndaren angiven riktning, låter dumheten sätta dagordningen.
Eller så kan man jävlas lite, och för en stund inta de fördomar och vrångbilder som de eländiga målat upp. Som när The Style Council på 80-talet ansågs vara fjollor och svarade med den här videon (till "Long hot summer"): http://www.youtube.com/watch?v=KRSw6-jPxh4
Olofmartin | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Vilka jävla idiotkommentarer. Det är väl inte JSvH som bestämmer?! Det finns ett antal vettiga personer i Kulturrådet, samt andra både beslutsfattare och andra. Är det någon som vänder sig till JSvH här? Ska man f ö svara alla med deras eget mynt? Självmordsbomba självmordsbombare, slicka hundar i stjärten och håna P? Ok. Att P drevs av lusten att underhålla var något nytt, jag trodde det var hans mindervärdeskomplex som höll honom igång.
Tobias: Om det inte spelar nån roll vem han är, vad spelar det då för roll att han utnämnts?
Tobbe | 2008-01-04 kl 19:53 | #
För en gångs skull skrev ju P faktiskt ett roligt inlägg, och inte bara ett elakt.
Visst kan man smäda om man vill, men då är väl ett minimikrav att man står med sitt eget namn så att folk kan ge tillbaka?
Och argument ad hominem - dvs personangrepp - är som P så riktigt anmärker känt och klassificerat sedan antiken. Fast det ansågs vara en felaktig argumentationsteknik.
Long hot summer - ja, det är en bra låt.
Andreas Björsten | 2008-01-04 kl 19:53 | #
För övrigt tycker jag det framgår ganska tydligt av artikeln i Sydsvenskan att det var den s k kulturministern som utsåg JSvH:
http://sydsvenskan.se/samtidigt/article292818.ece
Okej, få höra, vad tycker ni om de andra i Kulturrådets styrelse då? Det är väl rätt många oskrivna blad, är det inte?
Tobbe säger att det finns ett antal vettiga personer i Kulturrådet. Vad bygger det på för personkännedom?
Andreas Björsten | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Javisst, men jag argumenterar ju inte heller. Jag talar inte om argumentum ad hominem, utan om ad hominem endast.
Och Tobbe, herregud. Allt du förmår uttrycka är färdigförpackade tankar: "sänka sig till den nivån", "mindervärdeskomplex" — och dagispedagogik: — Men Oskar, om du slår Torsten för att han slog dig så är du ju lika dum som han! Tobbe tror att folk är osakliga för att dom inte känner till att Tobbe tycker att det är fel med osaklighet. Han tror att kulturhat beror på bristande underlag. Den storögda naiviteten leker debatt i pappas manchesterkavaj. Du går inte i skolan längre Tobbe, ingen bryr sig om dina löjliga klassrumsregler.
P | 2008-01-04 kl 19:53 | #
P: Du är enbart löjlig. Säg vem du är om du inte har anledning att skämmas över nåt.
Tobbe | 2008-01-04 kl 19:53 | #
detta är P, enligt vad jag förstått. http://kulturtidskriftenhorisont.blogspot.com/2007/08/pl-ahrn-och-inget-annat.html
U | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Ja, det stämmer. Vad det nu spelar för roll. Ska Tobbe skicka brev hem till mig eller?
Tobbe, Tobbe. Skriver du inte prydliga krior så skriver du oartikulerade fylleinlägg. Du är väldens mest lättlurade människa. Liberalismen inkarnerad. Skriver någon att svarta är mindre värda än vita kan man slå vad om att Tobbe kommer med ett jättelångt, välgooglat inlägg om rasbegreppets historia. Att bara avfärda dylik abderitik vore osakligt och att förolämpa rasister vore att "sänka sig till deras nivå". Det är ju så att man blir sugen att skriva en massa förgripligheter här bara för att sätta Tobbe i arbete ett par timmar.
P | 2008-01-04 kl 19:53 | #
En gång för tio-femton år sedan, när jag smög mig in på Publicistklubbens årsmöte, var det någon av de äldre medlemmarna som motionerade om att uttrycket "kulturarbetare" skulle ersättas med "kulturskapare", om jag minns rätt.
Det verkade som en strid mot väderkvarnar då. Men man kan notera att borgerligheten sedan dess gärna använder just uttrycket "kulturskapare" medan socialdemokraterna hänger sig kvar vid "kulturarbetare". Och Kulturrådet använder bägge uttryck om vartannat i det här pressmeddelandet:
http://www.kulturradet.se/templates/KR_Page.aspx?id=3546&epslanguage=SV
Jag tycker nog bägge uttryck är okej. Bara de inte ska bytas ut mot entreprenör, snart.
För övrigt fattade jag aldrig om P:s namn var Pål eller Peter.
Andreas Björsten | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Ber om ursäkt, det var nog Författarförbundet. I Författarnas Hus.
Andreas Björsten | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Det är Pål Ahrén och inget annat. Peter Björkman är en mycket vänlig själ, och skulle aldrig få för sig att leka apport med Tobbe.
P | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Men kan inte någon sätta P för Holstein? ;)
Magnus | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Pål Ahrén skulle väl aldrig säga något oöverlagt i Kulturrådets namn.
J | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Ja! Sätt P för Von Holstein. Förvisa honom till Dubai! :-D
Hora og Äppel | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Jag tror att Holstein är smygkommunist. Jag menar, hans företag brukar ju alltid uppvisa RÖDA siffror i balansräkningen…
Men jag antar att det är lika "snobbigt och pretentiöst" att tycka att det är ett kvalitetstecken om företag går med vinst som att tycka att det är ett kvalitetstecken om folk på politiska poster kan uttrycka sig sammanhängande på någorlunda korrekt svenska.
Erratas policy för smädelser är för övrigt att de åtminstone bör vara underhållande. Så… i fortsättningen: gå hellre in för kvalitet än för kvantitet…
Malte | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Jag ska göra mitt bästa.
P | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Eller mitt näst bästa kanske, ständigt uppmuntrad till det av slagfärdigheter som "vilka jävla idiotkommentarer".
P | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Jag skulle definitivt inte vilja hamna i en dispyt med Pål Ahrén. Och det är menat som beröm. För övrigt så kan man väl hålla tummarna för att de andra ledamöterna i Kulturrådet sätter P för Holsteins bravader. En liten tröst i sammanhanget är att han faktiskt bara är en av åtta.
Robban | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Det här var ju ganska underhållande. Men senaste omgången smädelser klarlägger väl alldeles på egen hand kampens styrkeförhållanden:
- Den storögda naiviteten leker debatt i pappas manchesterkavaj.
- Du är enbart löjlig!
…
Metatron | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Men godsagarna rovknullade ju sina slavar under antiken, inte betyder det att vi varken skall straffknulla fattiga pojkar eller halla slavar. Skarpning!
J. | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Alltså, ju mer jag tänker på det här, desto underligare blir det:
Johan Staël von Holstein hånar Maria Küchen (och "kultureliten") för att skriva smal och nästintill osäljbar lyrik. Sådan smal kultur som ingen vill ha ska inte få stöd.
Å andra sidan hyllar han Vincent van Gogh i en av sina Sourze-artiklar, van Gogh vars verk förvisso var fullständigt osäljbart under hans livstid. Men som efter sin död har nått ett stort erkännande och mer eller mindre startat en hel (kultur)turismindustri, dvs han blev någon slags entreprenör efter sin död! van Gogh behövde minsann inget stöd, verkar von Holstein mena.
Men det är ju osant, Vincent van Gogh försörjdes av sin bror Theo (som var konsthandlare) under hela sitt alltför korta vuxna liv. Alla måste ha _någon_ mecenat, staten eller rika privatpersoner eller eget arbete. Fördelningen kan man tvista om, men dessa försörjningsvägar finns. Men staten verkar vara på väg att abdikera från sitt ansvar, i samband med de nyliberala vindar som ju nuvarande borgerliga regering ger utrymme för.
För vilka ska ha stöd? De som skapar bred kultur, och som går med vinst, de behöver ju rimligtvis inget stöd. Och de smala kulturskaparna, de ska inte heller ha något stöd, för de är alltför smala! Följaktligen kan stödet avvecklas helt.
Jag tycker Johan Staël von Holsteins resonemang är fullkomligt grumligt i den här biten, men jag tror inte att han är helt ensam om det. Han representerar ju trots allt en falang inom borgerligheten.
Visst kan man ha Vincent van Gogh som hjälte och utnyttja honom på det sättet, även jag har haft det, men det är nästintill kränkande att hans minne används för att racka ner på dagens försökande konstnärer och poeter.
Andreas Björsten | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Å andra sidan hyllar han Vincent van Gogh i en av sina Sourze-artiklar, van Gogh vars verk förvisso var fullständigt osäljbart under hans livstid. Men som efter sin död har nått ett stort erkännande och mer eller mindre startat en hel (kultur)turismindustri, dvs han blev någon slags entreprenör efter sin död!
Just det! Och det kanske Küchens verk också kan göra en dag!
Q | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Mja, eller kan man som Thomas Chatterton (1752-1770) ta livet av sig pga bristande försörjningsmöjligheter för någon som stuckit ut hakan som poet. Alternativet i hans fall var svältdöden, förvisso ytterst romantiskt.
Andreas Björsten | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Andreas:
1. Döda konstnärer vars verk för länge sen kanoniserats passar guivetvis bättre om hjältar än levande. van Gogh är giovetvis intresant också för at problematiseras relationen konst - "riktigt arbete", eftersom han inte lyckades sälja en enda tavla under sin mogna tid som målare: jag har själv använt honom på det sättet för at ställa frågan : vad innebär det att ha ett jobb?
2. För en figur som Staël von Holstein är tonfallet ett lika tungt argument som de "diskursiva satser" han lägger fram (som så ofta i den här sortens "raljant" krönikerande (SvH's förebild i den här sortens text är Carl Rudbeck eller Liza Marklund, inte Stefan Jonsson). Det är väl självklart att han inte ysslar med någon förutsättningslös diskussion med konstnärer, biblioteksfolk ioch tidskriftsutgivare om hur deras vardagliga slit, deras projekt ser ut? han verkar förvisso dåligt insatt, men aviskten är ju att få det egna programmet at låta generöst och nytänkande och då ska man inte lpsa sig för mycket i fakta.
3. SvH, liksom t ex Per Ahlmark eller Boris Benulic diskuterar hellre i uppskissade typer än kring någon som faktikst finns. van Gogh igen.
4. Om det nu ligger till så här så håller jag med P om att det finns en gräns för hur pass det lönar sig att försöka föra en "saklig" diskussion med denna motpart när SvH och de politiska cronies han representerar uppenbarligen skiter i resonerande diskussion (de uttrycker sig ju som reklamare!). Ska man vara saklig så ska man åtminstone se till att diskussionen ("problemformuleringsprivilegiet" som Lars Gustafsson sade) inte glider över till deras planhalva hela tiden, så att konst och mediaverksamhet per definition framställs som flummigt gratisätande, medan de verkliga gratisätarna - mingelfolk och vd-ar med 30-miljonersbonusar - beskrivs som hårt arbetnade visionärer och samhällsbyggare. Ungefär som att det kan vr totklt hopplöst att diskutera samhälleliga åtaganden och konjunkjturer med människorsom bara utgår från att skatt är stöld så länge pengarna inte går till poliser, försvar opch rättsväsende, punkt slut - och sen öser sitt hån över allt annat.
5. Sedan kan man naturligtvis fölra en debatt om vad utnöämnihne betyder i liett större drag och hur den speglar den nya regeringens kulturella mål,men där får du garanterat inte med t ex Svenbskt Näringsliv, Timbro, Stale von Holsteineller peter Wennblad som part i diskussionen.
Magnus | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Hej Magnus, tack för långt och vettigt inlägg. Nu är ju Johan Staël von Holstein en av Kultur-Sveriges makthavare vare sig vi vill eller inte. Därför kan det väl vara intressant att försöka analysera hans inlägg. Naturligtvis inser jag att han raljerar mer än någonting annat, men det är ändå intressant att försöka se om hans resonemang håller ihop och vad det leder till för slutsatser. Vilket jag försökte göra ovan.
Andreas Björsten | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Mats Svegfors, dvs Kulturrådets nya styrelseordföranden, påstår ju i gårdagens DN att han läst och tagit intryck av Staël von Holsteins skriverier.
Andreas Björsten | 2008-01-04 kl 19:53 | #
"För att slå igenom stort som tonkonstnär idag måste man antingen vara död eller tysk"
-Georges Bizet
Magnus | 2008-01-04 kl 19:53 | #
"åtminstone se till att diskussionen ("problemformuleringsprivilegiet" som Lars Gustafsson sade) inte glider över till deras planhalva hela tiden, så att konst och mediaverksamhet per definition framställs som flummigt gratisätande, medan de verkliga gratisätarna - mingelfolk och vd-ar med 30-miljonersbonusar - beskrivs som hårt arbetnade visionärer och samhällsbyggare."
Bra!
Johan Stjäel von Folket | 2008-01-04 kl 19:53 | #
var det någon som såg kulturexpressen? vad sas? kan inte hitta avsnittet på nätet…
π | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Jag skulle vilja säga att SvH bedriver typisk högerpolitik.
Som sådan drabbar den "de små" konstnärerna som inte kan leva på sin egen konst. Precis som högerpolitik i allmänhet drabbar "de små i samhället" - till förmån från de som redan har.
Så fungerar högerpolitik och har alltid gjort - varför är ni förvånade?!
Varför varför varför är ni förvånade?!
Dadaisten | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Kulturexpressen finns här: http://www.axess.se/web/main.nsf/0/4AD822CFFA3FEB6FC12573D10051E3AE
Johan | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Rätt avvaktande samtal på Kulturexpressen TV. Naturligtvis är det ingen som vill sätta igång ett stort offentligt jättebråk (som det heter på kvällstidningspråk) precis när den nye ledamöten ska börja. Schottenius är ju bra och tydlig i alla fall utan att hugga på alla Holsteins krokar.
Magnus | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Kulturexpressen var bland det obehagligaste jag sett. Programledarna, gästerna, fy fan så jävla korkade.
Wilamowitz | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Intressant intervju av Holstein i P1-morgon. Fenomenet Holstein framstår mer och mer som ett ganska svårslaget exempel på att verkligheten faktiskt överträffar dikten. Det är ju exempelvis lite rörande att lyssna på en person som hela tiden beskriver sig själv som en oerhört kreativ person - med orden jag är en kreativ person - och som på en rakt ställd fråga inte kan klara av att rekommendera en svensk kulturupplevelse utan en massa betänketid. Andra saker som var rörande (men som förmodligen också har att göra med den ganska stora bristen på självdistans); okunnigheten, företagarandan, förhoppningarna om att revolutionera Kulturrådet.
(Hade han hört någon annan säga det han sade hade han förmodligen blivit helt blå i ansiktet tänkt nåt i stil med hur i helvete kan de låta en sådan där person vara med och ansvara för två miljarder skattekronor)
J | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Med risk för att låta kverulerande så saknar jag i svensk kultur-tv idag, både i SVT och på nätet, nyfikenhet, en vilja att berätta om oväntade ting och en förväntan att publiken kan tänka själva. De som gör kulturprogram idag låter ofta beskäftiga, påståeliga, andfådda och tillfixat ironiska, de betonar varje ord, gör våldsamma förenklingar (såg nyss Daniel Sjölin i Babel Special presentera Torgny Lindgren: "den ende kulturmannen idag som ser ut som en gammaldags skäggig författare…han placerade Västerbotten på den litterära världskartan" - Sara Lidman, nån?). Och i nästa vändning vill man att det ska ses som ironiskt - sorry, det räcker inte att blinka verbalt till åhörarna för att det ska fungera som ironi.
Magnus | 2008-01-04 kl 19:53 | #
"Förälska dig inte i entreprenörskapet, förälska dig i din produkt."
Andrew Grove, Intels skapare och styrelseordförande.
Jag tror inte Staël von Holstain skulle hålla med Andy; han skulle inte kunna bli rik om satsen är sann.
Jan | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Ocksa en marklig inlagg i fragan, tydligen fran hoger denna gang? Har von Holstein inga vanner alls i svenska kulturlivets??
http://www.axess.se/web/discussion.nsf/0/C28306C7E0331653C12573DF00554DF9
von Post | 2008-01-04 kl 19:53 | #
TIllbaka till utnämningen av JSvH - jag tycker att den återfaller på Adelsohn-Liljeroth. Vad hon än ville med den bevisar det att hon är inkompetent. Ville hon ha en "murbräcka mot kulturvänstern" måste det väl finnas smidigare och kunnigare personer att fråga? (Vad heter han nu igen Rudbeck från Timbro t ex.) Ville hon få in entreprenörstankar i Kulturrådet måste det väl finnas skickligare entreprenörer i Sverige än konken-Johan?
Han är ju mest vänsterns drömmotståndare, en slags megaloman parodi på en nyliberal? Man behöver ju inte ens argumentera mot honom, han hänger sig själv så präktigt och flinkt. Lenas syfte var att ge vänstern en drömmotståndare? Då är hon ju den sämsta kulturministern Alliansen kan, värsta förrädaren. Eller så är hon så korkad att hon inte ser vilken klåparskrävlare han är, =inkompetent igen. Reinfeld borde snarast kicka henne.
J | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Det är tydligen fler som kallar sig J. Inte för att det spelar så stor roll. Men ändå.
J | 2008-01-04 kl 19:53 | #
"Någon måste ha baktalat Johan Stael von H., ty en dag fann han sig plötsligt befordrad till Kulturrådet utan att ha blivit briefad om vad man där sysslade med" (Kafka, Kulturprocessen)
Ett troligt tips är väl att Lena A-L inte var ensam om att bestämma att JSvH skulle utnämnas - det känns som att det har varit fler kockar inblandade här. Men JH ser det nog som vilket styrelseuppdrag som helst, och styrelseproffs bryr sig ju inte alltid om att komma till varenda möte i varje styrelse och nämnd de sitter med i.
Magnus | 2008-01-04 kl 19:53 | #
JSvH är naturligtvis bara en symbol, och därför värd att debattera just som symbol och inget annat. Sedan tidigare en symbol för IT-bubblan och för självgod och innehållslös näringslivsretorik, nu också en symbol för regeringens misslyckade utnämningspolitik.
Idag gör mannen bort sig igen:
http://sydsvenskan.se/kultur/article297747.ece
Malte | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Drapan i dagens DN är inte illa den heller. Att adressera en hel grupp på det viset: "kultureliten" ger mig vibbar `- liksom texterna på sourze - av herr A Hitler. Megaloman, paranoid, världsfrälsarkomplex, frustande av uppdämt hat, hat mot intellektuella som grupp, uppfinner sina egna fakta … behöver jag fortsätta?
Malte, tycker du inte att han kan vara värd att prata om även som person? Men förstås blir den personen först intressant när han som nu är symbol också.
Min första fråga igen: är det ändå inte ett misstag, sett med Alliansögon, att sätta honom i K-rådets styrelse? Lena A-L är ju salongsmoderat och känner säkert minst ett dussin mer slipade och lärda typer som hatar socialism lika mycket (nåja) och på mer välargumenterade (säkert) grunder än Holstein?
J(2) | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Ja, fast det är väl ändå intressant att det skall till en illitterat, arrogant och allmänt hemsk halvidiot etc. för att den nakna sanningen om socialismen äntligen skall fram på bordet (se SvD-porträttet i januari: 'Staël von Holstein retar upp Kultursverige'). Varför är det så många så kallade kulturarbetare — sug bara på själva ordet — som inte vågar eller vill uttala vad större delen av allmänheten numera begriper, nämligen att vänsterns världsbild är en vämjelig farsot som i slutänden också tar död på konsten? DET misskrediterar de stora namnen och drar ner de mindre i skiten. I synnerhet de som av lathet eller professionell bekvämlighet föredrar att tiga för att få sitt eftertraktade utrymme. Ibland kan det med andra ord behövas en barnslig dummerjöns för att så att säga nollställa mätarna. Alla kulturarbetare var inte Pol Pot-kramare. Men nästan alla Pol Pot-kramare var kulturarbetare.
Hans Christian | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Och nu väntar vi bara på att HC ska berätta för oss alla hur han *egentligen* mår.
Obs | 2008-01-04 kl 19:53 | #
SvH i den av Hans Christian uppskattade artikeln:
"Kultureliten i Sverige diskuterar alldeles för mycket poesi i stället för hiphop."
MS | 2008-01-04 kl 19:53 | #
I Mustafa Cans färska intervju med JSvH staplas de utspejsade flosklerna och de friserade verklighetsbeskrivingarna på varandra (i lördagens AB,. eller med Aftonbladet Plus, här:)
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article1956196.ab
"Du låter som en frikyrkopastor?
– ABSOLUT! HÄRLIGT!
Ändå klagar du?
- Jo, för det är inte många nya stora svenska bolag som startats de senaste 40 åren. Det finns inget annat än bra företagande.
Entreprenörskap är alltså kärnan i allt?
–ALLT.
Till och med i kärlek?
–ALLT!
Vänskap?
–ALLT!
Marknaden är alltså Gud?
–Marknaden är du och jag och våra kusiner och kompisar. Jag startar företag, anställer tusen man som innebär 300 miljoner i skatteintäkter. Människor får frihet, vi kan gå och hålla våra älskade i handen, titta på solnedgången och grilla korv med barnen. Ta bort de tusen jobben och vi får panta flaskor för att barnen svälter."
Vad ska man säga? Jag förmodar att Dick Erixon och Thomas idergard jublar över dessa sanningar, andra lär riva sig i håret.
Magnus | 2008-01-04 kl 19:53 | #
Folk som skriver på bloggar är idioter och kommunister. Idioter för att de skriver där och för det de skriver. Kommunister för att de vill dela med sig av skiten till alla andra.
Pablo E | 2008-01-04 kl 19:53 | #