Kertészutgivning

Jag har efter bästa förmåga recenserat Imre Kertész, närmare bestämt Dossier K och Det landsförvisade språket. Med den utmärkta förstnämnda boken inleder Svante Weyler sitt nya förlags utgivning. Den andra ges ut på hans förra förlag Norstedts.

Man kan i förbigående jämföra de två böckernas utförande: Weylers är tryckt i Litauen, gedigen, med äkta trådbindning; Norstedts är ännu en dubiös Scandbook-produkt, med ojämnt tryck och knakande rygg. Varför trycker inte ännu fler förlag sina böcker utomlands, om det blir både så mycket bättre och billigare? Eller är det bara genomförbart för små förlag? I så fall en konkurrensfördel för Weyler och andra. (Dock, som har noterats här och där, borde Weyler för sin egen skull byta logotyp.)

Detta inlägg publicerades 2007-11-06 kl 11:44 och har följande etiketter: . Du kan följa kommentarer till detta inlägg via RSS 2.0. Förutom att kommentera (nedan) går det också att skapa en trackback från din egen webbplats. Inlägget före detta är: Produktuppdateringar. Inlägget efter detta är: Efterlysning och klagomål.

  1. 10 kommentarer till "Kertészutgivning":

  2. är det inte suspekt att använda sig av billig utomlandsarbetskraft, även om det vore till böcker och sånt?

    Lars Larsen | 2007-11-06 kl 13:42 | #

  3. För något större upplagor (över 1000 ex) så är det, vad jag har hört, billigare att trycka hos Scandbook än i typ Litauen. Deras maskinpark är nyare och effektivare, men tydligen inte bättre..

    Olofmartin | 2007-11-06 kl 18:32 | #

  4. Jag är verkligen ingen expert på tryckteknik, men vad jag förstått så handlar det inte bara om kvalitet på maskinerna, utan även om hur snabbt man väljer att köra dem och med hur mycket eller liten manuell översikt av resultatet.

    1000 ex låter väldigt litet. Det trycks väl knappast någon svensk skönlitteratur med mindre upplaga än så?

    Malte | 2007-11-07 kl 23:06 | #

  5. Äsch. Weylers logotyp är snyggare, och idén är knappast originell.

    P | 2007-11-08 kl 13:26 | #

  6. Jag har just lagt ifrån mig Peter Bratts memoarer, mer eller mindre i bitar. ScandBook tryckte den också…

    T.R. | 2007-11-08 kl 21:06 | #

  7. Jag bryr mig inte så mycket om vilken som är snyggast eller hur originell idén är, men det är onödigt och förvirrande att två svenska bokförlag har loggor som på avstånd ser identiska ut. Det är för min skull Weyler borde byta logga.

    Johan | 2007-11-08 kl 22:28 | #

  8. Modernista borde byta eftersom den är fulare.

    P | 2007-11-09 kl 4:39 | #

  9. Skillnaden mellan Scandbook (och liknande tryckerier) och till exempel Spindulys i Litauen, där Kertészboken är tryckt, är att de förstnämnda trycker ”på rulle” (som en stor toalettpappersrulle). Papperet är sämre, trycket sämre och limbindningen usel. Riktigt boktryck sker alltid på ark. Sedan viker man arken, binder ihop dem med tråd, limmar och på med omslag. Då får man en bok som håller även i framtiden. Det är mycket besynnerligt att Norstedts, Bonniers etc nästan helt har övergett traditionellt boktryck och riktig bokbindning. Det är som om de inte trodde att deras böcker hade någon framtid. Tyvärr förstår inte författarna att säga ifrån, antagligen av ren okunskap. En limbunden bok är helt enkelt inte läsbar om 30–40 år. Och exemplar som hamnar på biblioteken håller för max 10–15 läsningar.
    Upp till 5000 exemplar kan man lika gärna trycka på ark, om man ser till kostnaderna och om man trycker i t.ex. Baltikum (på tyska tryckpressar), sedan är Skambook billigare.

    Lars Larsen: Menar du att vi bör bojkotta Baltikum? Inte låta tillverka någonting där? Hur ska de i så fall kunna utvecklas ekonomiskt? Däremot är jag högst tveksam till att trycka i Kina. Risken är alldeles för stor att det inte är acceptabla förhållanden på tryckeriet.

    Ola Wallin | 2007-11-12 kl 14:35 | #

  10. Tack, Ola, för sakkunskap. I de fall de stora förlagen vill trycka något särskilt prestigefyllt, så väljer de väl inte heller Scandbook. Så är Bonniers nya poesiantologi av Ullén en mycket mer kvalitativ produkt från finska Bookwell, som även trycker Panache-böckerna (i sådana mjukband är limbindningen betydligt mer uthärdlig, tycker jag, och sannolikt mer hållbar). Kerstin Ekmans skogsbok har kanske inte bättre bindning, men ett imponerande bra fyrfärgstryck, från Fälth & Hessler. För att ta några hyfsat aktuella exempel. Ja, pga mina egna dåliga erfarenheter på området kan jag numera inte låta bli att kolla vem som har tryckt alla böcker jag läser…

    (Dock, som man kunde vänta sig har jag inte hunnit läsa "Grundgropen" som du skickade mig än… Men utmärkt tryck och bindning har den i alla fall.)

    Malte | 2007-11-13 kl 14:41 | #

  11. Malte,

    visst, framför allt Bonniers väljer arktryck till sina prestigeböcker, men det borde vara standard för t.ex. alla förstautgåvor av svensk litteratur. Sedan är det helt riktigt att det finns bättre och sämre ”webbprint” (som det heter att trycka på rulle) och Bookwell hör just till de bättre. Men det blir aldrig lika bra. Fälth & Hässler hör till de bättre tryckerierna i Sverige. För dyrt för oss, därför trycker vi i Litauen eller Lettland.

    GRUNDGROPEN är bra både till innehåll och bindning & tryck. Dessutom är Kajsas översättning alldeles lysande. *slut på reklamavbrottet*

    Ola Wallin | 2007-11-13 kl 16:01 | #

Skriv en kommentar!