Carina och Lars Burman har uppenbarligen förenat nytta med nöje när de skrivit noterna till Vitterhetssamfundets utgåva av Grannarne av Fredrika Bremer:
171 "sockerpletschen" (ty. zuckerplätzchen) sockerplättar; skilj 10 äggulor från vitorna, vispa samman äggulorna med 2–3 dl. strösocker till vit, skummig massa, slå 6 av äggvitorna till skum, blanda c:a 3 dl. vetemjöl i äggulsmeten […]
(Ett tjockt mörker överhöljer Teatren. I det samma Christjern nalkas öppningen av tältet, uppstiga ur jorden de båda mördade Ribbingarnes skuggor, och stänga honom vägen. De äro unga barn klädde i vita svepningar, och blodige om halsen, med håret utslaget och hållande varann om livet.)
Scenanvisning ur Kellgrens libretto till operan Gustaf Wasa, efter en plan […]
För närvarande lånar jag Svenska Akademiens kaffeautomat (en ypperlig orakelartad varelse vid namn Jura Impressa), med vidhängande våning i Berlin. Och medan jag försöker besvärja den (kaffepythian), så kan ju ni, ärade läsekrets, nyttja kommentarfältet för det traditionsenliga spekulerandet kring Nobelprisvinnare och nya akademiledamöter, inte sant? Det börjar bli den tiden på året…
Om jag förresten […]
Mitt engagemang i Erik Beckman-sällskapet förpliktigar mig att informera er om nedanstående, trots att jag själv inte kommer att kunna närvara:
Och nu har jag efter bästa förmåga recenserat den nya Catullus-översättningen.
- Något ligger det i Fabian Kastners understreckare om bristen på teknik och naturvetenskap i svensk litteratur. Men jag håller inte med om hans läsning av Lotta Lotass, vars texter ibland tvärtom snarare ligger farligt nära de tekniska manualerna. Och vill man se ett (Houellebecq-influerat?) intresse för biologi kan man kolla in exempelvis Daniel Sjölins […]
Jag har inte läst Göran Häggs nya Stagnelius-biografi, men recensionerna (här, här, här, här) gör mig omedelbart till och med mer skeptisk än man alltid bör vara till Göran Hägg. Fryxells Pehrsmässefärden är ju ingalunda någon ny upptäckt eller ens ny återupptäckt — jag har själv läst om den bl a i Olle Holmbergs Sex […]
I en recension i GP som inte finns på nätet skriver jag, apropå en nyutgåva på svenska av Faulkners mästerliga ödestragedi Absalom, Absalom! att det är "ett av den modernistiska romankonstens paradnummer: ett storverk där språkrikedomen aldrig är prål; där yttre komplexitet alltid svarar mot inre". Därtill har den en av mina favoritinledningsmeningar, som med […]