Klass och klassiker


Will Crooks (b. 1852), a cooper living in extreme poverty in East London, once spent tuppence on a secondhand Iliad, and was dazzled: "What a revelation it was to me! Pictures of romance and beauty I had never dreamed of suddenly opened up before my eyes. I was transported from the East End to an enchanted land. It was a rare luxury for a working lad like me just home from work to find myself suddenly among the heroes and nymphs of ancient Greece."

Ovanstående är bara ett av många livsöden ur en fascinerande essä om arbetarklassens förhållande till den klassiska litteraturen, som effektivt motsäger en hel del dumheter från dagens obildade och förment progressiva kulturvetare…

Detta inlägg publicerades 2005-01-10 kl 21:16 och har följande etiketter: . Du kan följa kommentarer till detta inlägg via RSS 2.0. Förutom att kommentera (nedan) går det också att skapa en trackback från din egen webbplats. Inlägget före detta är: Naturlyrik vs Dödsångest. Inlägget efter detta är: Pyk.

  1. Kommentar till "Klass och klassiker":

  2. Tack för essätips! Mycket bra - men knappast överraskande egentligen…
    Själv utgår jag alltid från att den som kallar sig progressiv är reaktionär, den som kallar sig rolig är trist, den som kallar sig djup är ytlig, den som säger sig inte vara snål eller avundsjuk är just det. Själv är jag trött!

    Tobbe | 2005-01-10 kl 21:00 | #

Skriv en kommentar!